Det där som är bra att ha...

Vi har haft datakurs i två veckor som tog slut förra veckan. Det var intressant...men tråkigt. Eller ja, väldigt bra att ha, lärorikt...men tråkigt.

Jag fick prestationsångest över att göra en folder om mig själv när jag inte tycker att jag har något särskilt (inget färdigt) att visa upp så jag gjorde en liten folder om glasyrer som jag blandat till. Väldigt uppfinningsrikt tycker jag, smart väg att komma undan men slutresultatet blev inte lika fräckt som vissa andras som hade fixat till bilderna på sina saker och gjort en finfin layout. Yeye, ibland är det bara bra och väldigt skönt att inte gör mer än det man verkligen måste.

En bra grej med kursen är dock att jag inte är rädd för att skriva ut på skolans skrivare längre..de är bara skrivare liksom alla andra skrivare har sina fel och brister. Tex inte fattar hur man egentligen vill ha det och dylikt. Alla som nån gång skrivit ut känner nog igen problematiken. jag är inte motståndare till teknik men ibland förstår jag inte varför den blir så hyllas.

Nu har jag ingen bild på den utskrivna foldern så håll till godo med glasyrbitarna.

Uppgiften där jag gjorde dessa glasyrprover vad att ta en given glasyr utan infärgning och färga in den med olika oxider (som uppifrån och ned är: kobolt,krom, koppar, järn, mangan och nickel) och se hur det blev.