Vi lever med vatten som en livsavgörande pusselbit för vår existens och vattnet beskrivs som ”en allmänt förekommande kemisk förening bestående av väte och syre, som är nödvändig för i stort sett allt känt liv” [1].
För många människor är vatten viktigt, inte bara biologiskt utan även för livskvalitet, träning, nöje, avslappning, vi kan till och med föda barn i vatten om vi vill.
Anna levde som alla andra varelser på jorden i biologisk symbios med vattnet. En sommardag använde hon det för att inte behöva leva länge.
”Drunkning är dödsfall till följd av syrebrist orsakad av insugen vätska i andningsvägarna och lungorna. I sambans med att vatten landar mot stämbanden sker en reflexsammandragnings av andningsvägen (kramp). Inget utbyte av syre och koldioxid kan ske och därmed stiger koldioxidhalten i blodet och syrebrist inträder vilket sedan leder till medvetslöshet. När krampen då släpper rusar vatten in i lungorna och döden inträder.” [2]
Du ser här tre delar som tillsammans blir symboler för Annas val. En varelse som löses upp till ingenting för att komma nära döden, hår som flyter för att skapa känslan av skräck och en onaturlig handling i och med en livlös människa i vatten. Tillsist kommer växten som lever lyckligt i det vatten som både kan ge oss liv och döda oss på några få minuter.
Projektbeskrivning:
Vid kursens start visste jag vilket berättelse jag ville jobba med, den om Anna. 29 juli 2009 tog hon livet av sig på västra stranden i Halmstad. Vi gick i samma klass på gymnasiet och efter studenten sågs vi inte mer. Efter Annas död började jag intressera mig för livet och dödens på ett objektivt sätt, ett steg ifrån det krampaktiga, känsloöversvämmande förhållningssättet som jag annars har. Hur känns det att vilja dö? Varför dog just Anna den där sommardagen och ingen annan från den lilla hålan vi växte upp i under liknande förhållande och förutsättningar?
Med denna ingången började jag fundera, hur kan jag berätta detta så att det först och främst känns känslomässigt okej, utan att hänga ut mig och en väldigt sorglig historia på ett obehagligt och pinsamt sätt? Jag visste att det var död och självmord som var tema men inte hur detta skulle gestaltas. Samtidigt började jag skulptera ”figuren”, en odefinierad varelse som man kan kalla för ett förmänskligat djur (om man måste sätta den i ett fack), som jag använde i en tidigare kurs. För att närma mig något så svårt som död kändes det bra att använda en estetiskt trevlig gestalt att börja med. Figuren fick bli korsfäst, mosad, somna in stilla och lösas upp i vatten. Den sista formen, upplösande och en början till förintelse, ingenting, fastnade jag extra för.
Vid denna punkt kom vattnet in som en väldigt viktig del i projektet, då huvudpersonen valde att dö i vatten. Som jag tidigare skrivit i inledningen lever vi i ett beroende av vatten och mina tankar slog ihop detta självklara faktum med tankarna som kom fram i och med Annas död. Nu kom också det hittills svåraste, beskriva den fascinerande, skräckfyllda och förundrande känslan jag känner inför detta. Att låta figuren få vara med kändes bra, även om tankegångar om att den var för söt fanns. Eftersom det delvis handlar om människokroppen tog jag in håret, en ganska klassisk ”människa i vatten” symbol. Tillsist ville jag få in livet i denna röra av död, först tänkte jag använda mig av dricksglas och vattenkaraff men övergav detta för en vattenväxt för att få en mer allmängiltig symbol, det finns många livsorganismer som inte använder sig, som ni vet, av vattenbehållare då de dricker.
Att knyta ihop det jag tänkt och skissat på under kursen blev lättare allteftersom jag blev säkrare på vad jag egentligen vill säga. När jag jobbat har jag gjort det snabbt och sen har det dröjt några dagar innan jag fortsatt fysiskt och mellan tillfällena har jag utvärderat om det går att fortsätta på det jag gjort. Att skriva denna text betyder mer än vad jag först tänkte insåg jag nu i skrivande stund. Tills nästa projekt ska den biten komma in tidigare i arbetet för att underlätta tankegångarna.
[1] http://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten
fint fint fint
SvaraRadera