Nu gäller det. Nedräkningen har börjat och jag har börjat komma på allt vad jag vill hinna med innan jag åker hem. Som det brukar vara alltså. Jag har inte insett att jag varit i en inkörsperiod de två första månaderna men nu känns det så självklart! Det tar alltid tid att komma in i saker på riktigt. Har tänkt att allt är lite flytande och pga den korta, förutbestämda tiden skulle jag komma in snabbt men icke. Nu känns det visserligen skönt när jag inser hur mycket jag tycker om att vara i Keramikverkstaden. Att vara omgiven av balla saker, processer och saker som händer hela tiden. Jag är hellre här än hemma.
Första veckan efter påsklovet var det dags för midtermcritiques. Interial architecture/ ceramic-kursen var den jag va mest nervös för. Varken Sally eller jag var nöjda med vårt projekt och ville mest ha redovisningen överstökad så vi kunde fortsätta. Under redovisningen avspeglades vårt missnöje på opponenterna (två utomstående arkitekter). De tyckte in om det heller men gav bra tips på de saker i projektet som faktiskt hade potential. Bra. Höll med den till fullo. Vår modell var för klumpig, idéen var tråkig och kändes inte helt genomtänkt. Det som var bra var detaljerna som de ville se mer av men på en annan stomme.
Jag är trött men glad. Ska gå hem och sova lite innan det vankas lördagsgille.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar